Mansplainers, smakpoliser och renoveringsnazis

Jag tror bestämt jag kommer att skriva en kolumn om ämnet men kände att jag ville blogga av mig.

Visst, jag har en förkärlek till tyckandet. Jag har alltid varit stark i mina åsikter, och inte varit rädd för att yttra dem. Men på senare år har jag lutat mig tillbaka på från dramatiken. Jag vet ju egentligen så lite om saker och ting, och det gör de flesta andra också. Det där att vara bergsäker på en massa, det känns som så 1900-tal.

Lite för den sakens skull orkar jag sällan med debatter på nätet. Jag hör inte till så många grupper på sociala medier, och undviker t.ex. Twitter. Har förresten Twitter ens kommit till Finland? 😛

Men jag gick med i ett par grupper på Facebook som handlar om kakelugnar och vedspisar. Det finns en del jag velat fråga nu då vi blivit med kakelugnar, och grupperna kändes som fristäder fulla med glada entusiaster.

Ack, jag hade ju inte förstått att också där fanns utrymme för mansplainers, smakpoliser och renoveringsnazis som bara väntade på att få bräka ut sina åsikter.

Jag ställde en till synes enkel fråga – vilken typ av list som kunde passa kring kakelugnen, för att dölja glipan mellan kakelugnen och det nylagda laminatgolvet.

Några svar droppade in (bland annat att vi borde mura kakelugnen lite högre, vilket ju var aningen irrelevant) och så en herreman som tyckte vi skulle byta ut golvet till ett trägolv eller stenklinkers. Jag avtackade mig ”tipset”, då laminatet är jättesnyggt, och även om trägolv vore underbart passar det varken börs eller energi eller tid. Vi har prioriterat bort sånt, för att helt enkelt orka med allt.

Det här dög inte åt kommentatorn. ”Trägolv blir lika billigt som laminat… Jag skulle inte kunna leva med det där golvet i kakelugnsrummet… Du älskar plast, det gör inte jag.” Sådär gick han på, och skickade till och med länkar till annonser för billiga trägolv på Blocket.

Jag orkade inte svara då jag hade annat för händer. Men en för mig okänd kvinna, Susanne Åberg, hoppade in och formulerade sig otroligt väl i en lång kommentar gällande dessa tyckare. Jag citerar henne till fullo här:

”Det är fascinerande när det ibland dyker upp trådar i flödet från grupper jag är med i men inte (längre) aktiv i. För det blir så väldigt tydligt varför jag undviker att vara aktiv i många grupper. Trots att jag har behov av människor att få tips, råd, reflektioner etc av.
För grejen är att man väldigt ofta får åsikter om helt andra saker än det man frågar om. Även när det är helt irrelevant. Och även när man mycket tydligt specificerar VAD man vill ha svar på. Ja, som synes ovan, till och med när man tydligt deklarerar vad man absolut INTE vill diskutera – för att det är frågan om tycke och smak och där man helt enkelt gjort saker enligt sin egen smak – så får man upprepade kommentarer från folk som vidhåller sin rätt att tala om att man har fel smak etc.
Jag vet inte vad ni som skriver den sortens kommentarer har för avsikter. Men jag vet vad resultatet blir. Resultatet är att en massa människor, som kämpar med få ihop tillvaron och som inte har ork med envisa smakpoliser och åsiktspredikanter, istället slutar ställa frågor. För varför ska man ge sig på att be om tips kring en list om man får ändlösa konversationer, med personer som inte ger sig, om saker man inte alls frågade om.
Jag vet vad det är att prioritera, med både tid och pengar. Att ha en tillvaro där ingetdera räcker för det man egentligen skulle vilja. Personer som lyckas göra den prioriteringen, och välja något annat än ”det bästa” har min fulla beundran. Inte minst just med tanke på dessa smakpoliserna som ständigt påminner en om hur enkelt det är att göra ”rätt” – det kostar bara lite mer tid och lite mer pengar och bara lite mer inkräktande på den återhämtningstid som redan inte finns.
Och jag vet att vi förväntas hålla tyst om det här. Ni menar ju bara väl. Och har vi gett oss i leken och ställt en fråga där någon kan svara så får vi leken tåla, för ni har ju yttrandefrihet. Och ni är ju snälla människor, så när jag nu skriver att det ni gör i längden ger effekter i samma riktning som näthatare, så kommer ni att känna er djupt kränkta – och sedan kommer ni att förmodligen att börja tala om hur hemsk jag är. Och vad har jag ens här att göra om jag inte brukar skriva aktivt i gruppen. Vad gör jag ens i gruppen om jag inte är tillräckligt renlärig? Och varför håler du inte käft, lilla gumman?
Nå. Just nu behövde det här sägas. Egentligen skulle jag vilja använda betydligt kraftfullare ord, men folk av ert slag har under åren hunsat mig tillräckligt för att lära mig att för det mesta veta hut.
Och ja, anmäl mig gärna till admin för dålig ton eller nåt sånt. It’s fine with me. Om en enda i gruppen känner tacksamhet över att läsa mina ord så är det gott nog för mig. Det är faktiskt gott nog för mig att skriva det här.”

Jag tackade henne. Sen bad admin henne faktiskt förkorta. Hon svarade att hon behövde säga allt det där. Admin: ”Det handlar inte bara om dina behov.”

Susanne: ”Nej. I det här fallet handlar det om att vissa smakpoliser uppenbarligen har väldigt stora behov av att tala om vilket golv de anser att någon annan borde lägga, i en grupp som inte handlar om golv.
Vad berättigar deras behov att tjata på Alexandra om att byta ett nylagt golv?
Jag behövde säga precis allt det där för att förklara varför det är ett problem med dessa smakpoliser som i praktiken tystar en massa människor. Det behövde tydliggöras…”

Sedan tog admin bort smakpolisens haranger samt dessa svar. Jag är glad att jag screenshottade och fann en tydligen lika trött och eldig kvinna på andra sidan vattnet att dela detta med!

Jag vet inte om det handlade om sexism i det här fallet, eller bara en åsiktspredikant som inte kunde leva med att jag valt ett annat golv än vad som är korrekt i hans ögon. Men huhhu vad trött man blir!

Sådär – nu har jag bloggat av mig. Kanske djupare tankar i en kolumn nära dig i en framtid jag inte tänker tycka nåt särskilt om.

PS. Vårkvällspromenader i solnedgången, på jakt efter korpmöten, fixar mången irritation!

2 Responses

  1. saara
    | Svara

    Och sen när de inte k a n sluta! Blir ju riktigt skrattretande till sist då de försöker tjata igenom sin åsikt med all makt, oberoende vad de får för svar, och oberoende vad som var frågan från början.. Det är bara synd om någon blir stött eller ledsen bara för att nån besserwisser inte kan va tyst, det tänker dom kanske inte på, ”dom vill ju bara säga” .

  2. Fagerdam
    | Svara

    Ja herregud med alla som ska stå där med pekfingret i luften och veta bäst! Helt otroligt!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *