Diktsamlingen om mamma närmar sig

 

Jag har haft en försiktig plan att ha klart diktsamlingen om mamma på denna sidan årsskiftet. Och den ska ges ut på eget förlag, och via print-on-demand. Alla förlag i Svenskfinland verkar ha manusstopp, och jag orkar inte vänta ut dem. Jag vill att dikterna ska ut. Att den delen av sorgen ska få flyga fritt. Men jag hade en känsla av att samlingen kanske ändå inte håller för världen. Att den kanske inte når fram…

 

Jag hittade en lektör och fick idag min feedback. Jag hade nog väntat mig ganska negativ kritik, att det skulle finnas massor att redigera för att jag ska täckas ge ut samlingen. Men jag fick många komplimanger och ganska få påpekanden om ändringsförslag. Nog har jag en del jobb kvar innan jag känner mig färdig-redigerad men utgivningen kom verkligen närmare med stormsteg. Jag kunde känna mig stolt, och ganska nöjd.

 

Jag tror att sorg efter en mammas frånfälle är ett viktigt (och nästan oöverkomligt stort) tema. Och jag hoppas verkligen att mina dikter ska nå fram. Att ni både ska hitta boken, och dessutom hitta något i den som ger insikt, tröst, förundran, lugn, känslosvall.

 

Nu ska jag redigera vidare, och håller tummarna att jag känner mig lika stolt och nöjd då jag tvingar mig själv att kalla samlingen klar.

 

I ögonblicket då du lämnar oss

är du överallt där du behövs,

precis som i alla ögonblick du närvarat;

ständigt till hands

 

Du sveper kring mig och skyddar

mig från bromsarnas köttlust

Du breder ut sorgmantlar över nejden,

låter dem dansa

Du lämnar ditt arbete så som du

hittat det;

med hjärtat överfullt

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *