Inredning är också poesi / Mitt sovrum i en dikt

 

Jag har varit tröttfnissig hela dagen sen DETTA hände, men jag tog mig tid att fota mitt ommöblerade sovrum. Jag kunde väl skriva rader om diagonal säng, detaljer i mintgrönt, och ursäkter om hur andra sidan av rummet fortfarande är ett rådd. Men istället är denna ”inredningsblogg” ett forum för poesi (och ja, detta inlägg kan se konstigt ut i mobilen, poesi är gjord för breda sidor, och vettig radbrytning)!

 

Sovrummet är platsen där

du föds pånytt varje

morgon, vaknar upp ur

en annan värld, en annan

kropp.

 

Sovrummet är vilan, älskogen,

tårarna, ensamheten, närheten,

sömnlösheten och drömmen.

 

 

Men sovrummet är också,

antagligen, tyvärr,

platsen uppfylld av kläder,

kanske garderobsbrist,

högar, helst i vackra korgar. Spegeln

som vissa dagar är snäll,

andra inte. Och kanske dator och

sladdar men också korsord och

söta tofflor av läder

och fårull.

 

 

Sovrummet är platsen för

ärvda, virkade sängöverkast,

lappländska filtar, dragiga

fönster med virkade band av fett

yllegarn som ska täta, oftast ändå

otillräckliga. Min morgonrock i

skrynkligt linne, och så hans,

förstås.

 

 

Kanske små askar med

hemgjord muskelsalva, kristaller

och kondomer.

Och spikmattan, intill.

 

 

Sovrymmet ska rymma så

mycket, framförallt det som göms

från gästerna och ändå det

mest intima som kanske bäst

hade berättat för dem vem

jag verkligen är.

Det är bara september men

redan kallt här och jag

räds vinternätter då jag tvingas

fly detta trygghetsnäste.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *