Juletider i huset från 1915

Jag sade till en vän häromdagen att jag känner mig så omodern då jag älskar julen. För så känns det bland många yngre, kanske smått ”alternativa” typer. Att julen blivit enbart kommersialism och en massa krav – så man avsäger sig fanskapet. Och jag tycker såklart man gör precis som man vill. Att avsäga sig stress och press borde nog de flesta göra.

Men för mig är julen magisk. Den behöver innebära varken kommersialism eller krav – istället är den ljuset i denna mörka årstid. Den är nostalgi. Den är det bästa och mesta jag bär med mig av barndomen mamma skapade åt mig.

Sedan hon dog känns det som att jag, kanske mer än många andra, bär henne med mig och vidare i världen. Och det finns flera fina saker från mina barndoms jular som bara måste få fortsätta existera. Det får mig att pirra, minnas, skratta, gråta, mysa till tusen.

Ledorden är gemenskap, god, hemlagad mat, mys och gåvor. Och jag menar inte nödvändigtvis julklappar, även om jag älskar att ge, men gåvor i form av tid, omtanke, närvaro. Delar av de jular jag försökt skapa efter att mamma dog hittas i kategorin JUL förstås.

Igår var det lillajul. Också den traditionen minns jag från barndomen, och tycker väl kanske att den tappats bort lite. Halloween verkar mycket större än lillajul, och det fattar jag noll av. Gammalmodig som jag är. Jag tyckte ju till och med det var en absurd tanke att älskling skulle jobba på lillajul. Men jag fattar nog att det är dumt av mig – klart att folk jobbar också på lillajul. Och kanske tur för mig, för jag fick ju mysa på hela dagen och pynta.

Mest fick jag ont i fötterna av att gå omkring hela dagen. Sökte bland annat huset igenom efter de julgardiner jag loppade för bara ett par veckor sen. Hittar dem fortfarande inte!

Detta är första julen i vårt hus. Sådär inflyttade alltså. Det är så härligt att verkligen få pynta ett eget hus, och ett från 1915 dessutom! Jag älskar gamla jultraditioner och gammlat pynt, och läser faktiskt en bok om sånt just nu. Jag insåg igår att jag inte alls har allt sånt typ av pynt jag önskat nu då jag faktiskt är här i huset och får prova på. Så kanske det blir nån loppisresa till.

Men mysigt blev det, och inte alldeles för mycket. Vi ska båda trivas och ljus och mys är viktigare än massvis med tomtar och sånt. En liten nostalgitripp tog jag mig på ändå med Jenny Nyström-tomteplanschen jag loppade för 50 cent. Mina barndoms jular bestod mycket av julplanscher med torkad sinitarra bakom.

Ett par minigranar har vi, och en del julklappar har hittat fram. Men jag fotar mer i det eviga mörkret en annan dag. Avslutar med min julkvist. Där hänger ett par juldagsgåvor, och jo, vi har julstrumpor också, men denna julkvist med ett par extra smågåvor är en egen liten jultradition.

PS. Imorgon delar jag jag ett av de viktigaste stoppen av rundturen i huset – nämligen badrummet – det enda vi totaltrenoverat!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.