Överallt kan man läsa råd om hur man bäst odlar sina grödor för sommaren. Och visst, det mesta är ju provat redan och välutvecklat för bästa resultat, så har man ekonomin i skick, oändligt med utrymme och framförallt ork – då är det bara att köra och ta till sig alla goda råd! Jag menar; extrabelysning, värmemattor, olika typer av jord och perlit och allt det där…
Men är man som jag – totalt barskrapad (38€ på kontot och pengar på kommande kaaaanske kring 1:a maj), och utmattad, och har brist på soliga fönster – då får man göra det bästa av situationen. Och så här är det – jag har misslyckats ibland med grödor för att jag gjort riktigt fel nån enstaka gång, för att jag varit utmattad och inte orkat rensa/vattna vissa somrar etc. Men oftast (!) har jag lyckats trots att jag gjort på mitt hafsiga vis!
Om man aldrig varit utmattad är det svårt att förstå, sori nu bara. Jag har en så otroligt liten procent ork att jag egentligen borde fylla krukor med jord en dag, omskola tomaterna i dem en annan dag, och kanske bära dem på plats en tredje dag. Så trött är jag och så mycket straffar det sig faktiskt om jag anstränger mig för mycket. Men jag har ju inget tålamod, banne mig.
Såhär ser växthuset ut. Jag har i alla fall inte tagit ut mig genom att städa det. Det här är verklighet. För en amatör, en utmattad och en vanlig tjej.
Igår tog jag ändå i alldeles för mycket. Jag började vända på jorden i odlingslådorna framme på gården, med rejäla spadtag. Och blev så till mig då jag hittade feta maskar att jag inte ville sluta! Jag trodde fjolårets dyrinköpta men värdelösa lerjord var heldöd, men icke! Ogräs och lite gödning verkar ha funkat – nog ska det väl bli nån enstaka morot iaf!
Planen är att rensa bort ogräsrötterna ur raderna som det ska odlas i. Och mellanrummen täcks med halm och bark, vilket jag påbörjade igår också.
Och jag hittade en flerårsgammal bytta med kanankakka som liksom expanderat och utvecklat någon stor, dyngliknande sörja inuti (lukten och mängden flugor tyder på att det är dynamitkakka!) – så då var det bara att blanda sörjan i en påse köpt jord för det får vara allt vad gödsel jag tillför hit och dit i sommar.
Men… Idag har jag extremont i halsen. Trots att jag var ordentligt påklädd igår, med halsduk, jacka och solkräm. Jag överansträngde mig och nu lurar en förkylning för dörren, för första gången på… ett år?
Men kunde jag hålla mig idag? Nepp. Så jag ska dela med mig av hur det ser ut då jag sysslar med odling för utmattade, fattiga och oinspirerade – fotat med telefonen förstås, för vem orkar hämta kameran?
Mina övervintrade pelargoner (övervintrade i ett nordöst fönster, med lite vatten och ingen övrig tillsyn) får smaka på kvisten idag. Maj utlovar snö och kyla så de lär bli flyttade hit och dit ännu.
Svartöga, rosenskära och luktärter försöker jag också dra upp här, för lite blommor i sommar sen!
Jag tittade till vintersådden, och visst är det sallat och lite annat (minns inte vad) på gång.
Jag fick ju alltså massvis med olika fröer av en bloggläsare – TACK IGEN! Och idag ville jag förså lite lök, mer rödbetor (har en del inne som redan trängs och som jag säkert planterade för tidigt med tanke på utrymmet….), och spenat.
Jag har inte lyckats så bra med lök förr och inte super med rödbetor heller. Nå, Sara Bäckmo verkar förespråka att odla i pluggar, just t.ex. lök och rödbetor. Nåt sånt har jag inte råd att införskaffa. Så jag tog två tråg som det varit ägg i. Hoppas det ska gå. De får vila på en odlingslåda i växthuset som inte ännu huserar tomater och sånt. Spenat sattes i två ämbar och så drog jag lite kvarlämnad växthusplast över sådär slarvigt. Orkade inte hämta fiberduk, och nojjar över kylan i maj…
Och så de där j*vla tomaterna som jag odlat tusen sorter av tack vare donationen frön. De borde säkert redan vid det här laget ha delats upp i egna små krukor, men jag har inte rum för dem då, vid mina fönster (då växthuset absolut inte håller värmen). Så de flyttades i sina ”klumpar” till liiite större krukor.
Jag har också städat upp just lite i ”lill-kontoret” eller ”lagret” på övervåningen (där Univocal Music-lagret och barndomsnostalgilådorna trängs), för där kommer det in morgonsol. Så där får en kaffeplanta och lite tomater bo nu (och säkert mer så småningom). För här nere svämmar det över av tomater och annat.
Så nej. Det behöver inte kosta mycket. Det behöver inte göras så invecklat. Och man kan orka iaf lite och något fast man är utmattad. Men förväntningarna kan inte heller var för höga. Man kan få nöja sig med en tomat, en morot och lite örter. Och det kanske kan tyckas att arbetet då var förgäves. Men det tycker inte jag.
Varje år blir jag bättre och mer inspirerad, och varje år får jag lite mer att äta. Det här handlar inte i första taget om att gå på plus med ekonomin, att odla så mycket mat att man sparar in en massa pengar. Hittills har det likväl gått åt mer jord och köpt grejs varje år, att jag inte fått tillbaka i grönsaksmängd samma peng, tror jag iaf. Men smaken och känslan av tillfredsställelse då man odlat sin egen mat med just dendär egna smaken – det är inte mycket som toppar det!
Lämna ett svar