Pauanne – en skatt värd att bevaras

Det är nog över tio år sedan jag var senast till Pauanne. Då med familjen. Sedan dess har jag längtat tillbaka, men av någon anledning aldrig kommit mig iväg. Men dagens perfekta höstväder drog oss på roadtrip just dit. Och det är jag tacksam för.

 

Pauanne i Kaustby är i mina ögon en av våra värdefullaste skatter här i nejden. Jag kan inte hela historien, men det byggdes på 1980-talet, inspirerat bland annat av Kalevala och skulle bli någon form av kulturcentrum. Hantverket och originaliteten är helt otroligt. På 90-talet blev det utmätning och hela härligheten togs över av Aulis Junes. Och tyvärr är det nu flera år sedan det var något evenemang där och byggnaderna förfaller sakta men säkert. Hela den fantastiska bastubyggnaden brann ner nästan till grunden för några år sedan på grund av ett åsknedslag.

 

Aulis Junes kallas ”anarkist” av media, och verkar vara en riktigt intressant prick, och enligt en ganska ny tidningsartikel tillbringar han fortfarande somrarna på Pauanne. Men jag kan väl anta att ekonomin är skral, och att över 80-åriga Aulis inte längre orkar fixa till Pauanne. Det skulle krävas en riktig kraftåtgärd. En hel by. Men då man tittar på Pauanne-gruppen på Facebook så ser man nog att intresset finns där. Vi är många, många som önskar att ett kulturcentrum skulle växa upp igen där uppe på berget. Utsikten är fantastisk, naturen är mäktig, och de byggnader som finns kvar är alldeles magiska. Pauanne är en riktig kraftplats.

 

Det vackraste fönstret jag någonsin skådat!

        

Observera det lite spöklika handavtrycket på väggen i smedjan.

 

Alla dörrar, fönster, tak, samt karmar och övriga detaljer är alldeles unika!

 

Bastubyggnaden är en sorglig, men ändå vacker syn.

 

Jag fick en smärre panikångestattack då vi stötte på huggisen i bastubyggnaden. Jag har en otrolig fobi för att bli biten, men jag har faktiskt inte sett en orm på många herrans år. Denna var nog lugn och solade sig medan jag hyperventilerade och fotade. På vägen hem såg vi också ekorre och antagligen igen en slaguggla. En bra naturdag med andra ord!

 

Stenblock och andra naturliga element fungerar som byggblock.

 

Gah, vilken snyggdörr! Och då man kikar in genom lilla fönstret ser det ut som att man kikar in till en hobbits eller ett trolls hem med grönblå juveler och fina detaljer.

 

Som sagt är det detaljer överallt, men dessa fågelansikten gjorde mig salig. Kanske var det därför vi såg ugglan på väg hem?

 

Taken! Skorstenarna!

 

Två glada troll.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *