Närturism: Evijärvi, Grundfors kvarn, Svartsjö

Jag närturistar väldigt lite. Speciellt mot finska hållet. Det ska jag försöka ändra på. Jag trivs ändå bakom ratten, och på vägen, då jag har bättre dagar med måendet, så jag borde röra mig mer i trakterna.
Idag hade jag tänkt mig en längre roadtrip till sydöst, men eftersom det regnade då jag steg upp så valde jag en lite kortare närturistresa. Bara för att komma bort och ifrån.

Jag började med Agatha – Second Hand Store i Evijärvi. Mycket positivt överraskad blev jag. Stort utbud, lagom organiserat, och dessutom med en hel del sommarblommor och perenner på utsidan. Väl värt ett besök för loppisentusiaster! Jag hade inte direkt något jag sökte efter, men lyckades likväl lägga en del pengar på saker som gjorde mig glad.

Det blev någonslags gammal korg/väska i fina färger. Den är inte i så bra skick, men passar fint som förvaring i kvisten för tillfället. En skål med vackert retromönster, som jag redan har ett par tekoppar av, hittade jag också. Tyvärr syns ju inte mönstret på den här bilden.

Då det kommer till textilier är jag kräsen på loppis. Jag söker ofta fina yllefiltar och liknande, men då jag är känslig för damm och mögel är jag noga med att använda näsan i undersökningen. Det ska helst dofta rent av tallsåpa, då känns det tryggt.
Den stora filten/täcket/mattan vet jag inte vad jag ska använda till – men fina ylletextilier kan jag inte få nog av. Den mindre filten är tillverkad i Finland, och då känns det extra bra.

Jag hade tänkt stanna vid någon fin rastplats med min nyinköpta och kaffefyllda termos och jobba på min bok. Men Evijärvi-sjön lyckades hela tiden försvinna bakom hus och träd och jag hittade ingen uppenbar plats att stanna på. Dessutom var jag hungrig.

Så jag styrde kosan mot Terjärv, plockade upp en vän och såg till att jag fick beställt en LCHF-måltid från Tärjä Grilln. Sedan tog han mig på mer närturistande. Till Grundfors kvarn i Djupsjöbacka. En vacker plats som bjöd på spännande upptäckter inne i den gamla kvarnen.

Här har mången Terjärvbo satt sitt märke. Jag vet inte vad det här är för rum, kanske det är ”kontoret”. Åtminstone från 30-talet och framåt såg vi inristningar.
 

Forsen i närbild var också spännande. Bubbel och fart. Virvlar som säkert kunde ta en hur långt som helst in i intet.

Jag lämnade sedan av vännen och avslutade resan vid Svartsjö i Småbönders. Jag har rötter här, och valde en plats vid sjön där jag kunde skriva lite – och som sig bör enligt universums alla vackra nycker så kom ju solen till sist.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *